solsting

Tänkte inhalera lite frisk luft, har hört att det ska vara nyttigt... så jag gick ut och satte mig i skuggan på verandan med en hög tidningar att beta mig igenom. Knappt hinner jag slå mig till ro innan grannen börjar veva ner sin markis. Fan, de vill tydligen också ta del av det alldeles för varma vädret, tänkte jag och återgick till mina tidningar. Men innan jag ens läst klart första meningen hör jag något annat, något annat än grannarnas lågmälda röster.
Jag hör något som BRUSAR. Ackompanjerat av en portugisisk röst som babblar på som en speedad anka, blandat med lite portugisisk musik (med betoning på LITE). Som om inte det ständiga brusandet och portugisiskan vore nog börjar x antal fåglar härja omkring och kraxa som om de aldrig kraxat förut, allt medan jag försöker koncentrera mig på mitt. För gäves, såklart. Vem skulle kunna koncentrera sig i det oljudet? Så nu sitter jag här och kvävs i mitt extremt varma rum framför en datorskärm och förbannar mig över mina utländskättade grannar. Kunde de inte vart ryssar åtminstone?


tack bruuur!

filmen hade precis tagit slut, jag hade precis lagt mig till rätta för att sakta men säkert somna in... och vad händer då tror ni, om inte hemtelefonens gälla signal gör sig påmind och försätter mig i chocktillstånd. den där jävla ringsignalen är inte att leka med ska ni veta. sa jag att detta hände för cirkus fem minuter sen förresten? dvs kvart i... ett på natten?
är fortfarande helt uppskärrad, så får väl avverka en rulle till (haha) i väntan på att sömntåget ska komma tillbaka. hoppas inte sista avgången är densamma som för pendeln! 

polis, polis...

Om man ska göra något kriminellt är ju inte det här dagen man ska göra det på, så mycket är då säkert. I alla fall om det innebär att vistas någonstans mellan Stockholm och Upplands Väsby. Enbart från Solna till Sollentuna såg jag säkert upp emot hundra poliser utstationerade och patrullerande på gator och torg, rondeller och gräsplättar.

Orkar inte skriva mer nu eftersom mina lungor håller på att kapsejsa och min strupe är halvvägs ute ur munnen, typ.

Brasilianskt ordspråk

"Allt blir bra till slut och blir det inte bra är det inte slut än."

hey ho

var inte alls taggad på fest igår, hade räknat med en snabbvisit bara för att, och sedan lika snabbt hem till en lugn hemmakväll i soffan. men allting blir inte alltid som man tänkt sig och istället sitter jag här med en rejäl bakfylla och enorma svårigheter att stava rätt och ens få ihop korrekta meningar. hur som helst, kom hem hmm... halv elva imorse? efter att ha legat och stekt på asfalten över en timme i väntan på skjuts. dessförinnan låg jag och stekte i en scoutstugas förråd, lyckades tydligen skrapa ihop en madrass och ett rosa täcke samt ta av mig skorna innan jag totalslocknade nån gång där mitt i natten. fattar inte grejen med att dra hem, random sleepovers är phäätt underskattat. det blir liksom en helt annan upplevelse. känns som jag borde sluta svamla och spara på min hjärnkapacitet till bättre tider. känns som jag kommer radera detta / göra feta korrigeringar när synen klarnar lite. men wtffffffffff

the south will rise again

woah, fick för mig att flytta till malmö när det blir dags. vet inte varför, men antar att det inte är samma nål i höstack-känsla där. för att inte tala om den sydligare breddgraden och närheten till övriga europa. någon som är på?


grodan är en amfibie

fyfan vad hemskt. en värnpliktig vid amfibieregementet avled till följd av en skottskada tidigare idag... en segelbåt åkte in på ett avspärrat territorium (antar att det var avspärrat i alla fall?) som regementet övade stridsskjutning på. killen befann sig på stridsbåt 90, vilken närmade sig segelbåten för att få denne att vända om, när han blev skjuten. så sorgligt.
clas skulle egentligen varit på 90-båten, men som tur var befann han sig på land när olyckan inträffade. annars hade det blivit ett jävla liv i luckan här kan jag lova. (clas är mammas bästa kompis son) men i vilket fall... kondoleanser till killens nära och kära, må han vila i frid.

update: Nähä, segelbåten var tydligen aldrig inne i riskområdet och killen (Martin) var inte på båten som skickades iväg att avlvisa segelbåten som inte var i riskområdet. Doesn't make sense to me. Men utredningen blir väl klar förr eller senare så alla frågetecken reds ut. Tänk vad hemskt de på segelbåten måste må, för att inte tala om den värnpliktiga som sköt.


you talking to me?

närvaron den här månaden är ju verkligen inte okej. och jag planerar att minska den ytterligare de två nästkommande dagarna. men vad ska man göra? jag har varit sjuk i 2 veckor, imorgon är det omprovsdag och på tisdag enbart en lektion: svenska.

eftersom jag har varit sjuk i 2 veckor har jag ingen aning om vilken tid mitt omprov inträffar, schemat liggor visserligen på schoolsoft men jag kan inte öppna dokumentet eftersom filformatet är okänt för min dator (och 98% av övriga elevers). Men har man idioter till lärare så har man.

Nu skulle jag ju i och för sig kunna fråga en klasskamrat, men i och med att jag inte varit i skolan på 2 veckor har jag inte  haft tillgång till några skolböcker och har således inte heller pluggat till denna omprövning. så varför ödsla tid på att åka till karlberg när utgången blir densamma om jag stannar hemma? Bortsett från det där med närvaron förstås...

Och angående tisdagens lektion... mitt IG i svenska är redan ett faktum, så ännu en gång: varför ödsla tid på en svenskalektion när jag ändå inte har någon möjlighet att få godkänt i ämnet? håller tummarna för att CSN inte jävlas med mig den här månaden...

the boy ain't mine

Om inte morgondagen(kvällen) blir lyckad tänker jag gå i ide, kanske inte hela sommaren men åtminstone denna månad ut.
Nu ska jag plöja igenom några avsnitt (slutar oftast med hela säsonger) av ännu en utav mina otaliga serier jag sysselsatt mig med på senaste. Sailor Moon, Life, Gossip Girl, Cashmere Mafia, New Amsterdam, Supernatural, Californication, Secret Diary of a Callgirl och så vidare i all oändlighet. Det finns inget slut på dessa satans påfund. Inget mig emot dagar som denna dock.

oktober 1962?

Nu är jag så insatt i kubakrisen att det känns som den inträffade igår.

Ser att jag fått en kommentar också, det var generöst med tanke på mina 300 000 inlägg de senaste dagarna. Förstår dock fortfarande inte hur gossip girl lyckats få mer respons än videosarna i det föregående inlägget, de är ju helt fantastiska :(

XO my ass

Tar emot att skriva detta men jag var faktiskt hooked på gossip girl där ett tag, tills alldeles nyligen. Lamaste jävla storyn någonsin. Efter bara 17 avsnitt är jag redan mer less än jag är på alla 700 säsonger av Sunset Beach (som jag slumpartat sett typ 5 ggr om)!

the man, the myth, the legend

Ojoj är på G idag verkar som. Hursomhelst, det här klippet made my day haha.
http://www.bestweekever.tv/2008/01/15/icymi-the-legend-of-corey-worthington/



kolla in de här också när du ändå är igång! :D 




the meaningless of life

Varje gång någon får för sig att dela med sig av sina skönhetstips är det ALLTID rengöringen av hyn som höjs till skyarna och sägs vara hemligheten bakom dessa människors s.k. skönhet.
Jo tjena. Nu påstår jag inte att mitt utseende är något att sträva efter men det finns i alla fall inte mycket att klaga på vad gäller min ansiktshy och inte fan är jag generös med rengöringsedel. Inte smörjmedel heller för den delen. Så kom inte och påstå att rengöringen är the key to happiness för det är det fan inte. För vissa är det dock säkert så, men ens hy är faktiskt något högst individuellt som ingen utomstående kan predika om hur den ska skötas.
Reklamen gör det för pengarna, och alla andra gör det för att dem tror att de är något. Vilket inte heller stämmer. För ingen är någon. Every man is an island eller hur är det man brukar säga?
Om du sätter dig på en bänk och betraktar människorna som går förbi kommer du inse hur självupptagna alla är och hur lite de bryr sig om vad människorna runt omkring sysslar med (och om någon nu mot förmodan skulle råka bry sig, kan jag nästan garantera att det är för att håna den uppmärksammade och inget annat). För vem fan bryr sig om andra, egentligen? Så länge man själv mår bra får väl andra göra vad fan de vill. T.o.m. när man mår dåligt finns det få saker man kunde bry sig mindre om.
Så sluta sträva efter att bli någon, för även om du lyckas är du ingen, ok?

Oj, det blev ett ovanligt långt inlägg från min sida. No offense till er som läser, är absolut inget personligt menat med denna text, behövde bara få ur mig detta rent allmänt sådär. Fan jag måste lära mig det där med styckeindelning, har gett det ett klent försök som ni kanske ser men det är också allt... Blev ju nästan värre till och med.

Update: Vad är grejen med att rengöra ansiktet med bomullspads förresten? Vilket jävla slöseri med resurser! Vad är det för fel på händerna de flesta av oss blivit tilldelade?

Update 2: Ok visst om man blir någon kan man i och för sig säkert ha ett jätteroligt liv så det kanske är värt att fortsätta sträva i alla fall, men ändock, tro inte att du är någon!!! Todays lesson. Typ. Och slutligen ett tips från coachen: sträva inte efter att bli någon (tvinga mig inte gå igenom detta igen), sträva efter att uppnå något så kommer resten automatiskt.
Livsstilsguru kanske vore något för mig? Eller varför inte bara guru?

varför filmkvällar ej kommer på tal i min närvaro

kollade nyss på  en modern version av rapunzel. säsong 1 av sailor moon håller på och laddas ned och förra veckans höjdpunkt var malibus most wanted.


wall berlinen-mauer

http://www.algonet.se/~giljotin/sv_expl.html

okej jag har en sak att bekänna för er mina kära läsare, tyvärr alltså... hur mycket ni än vill kommer ni aldrig få mig. jag är kåt på berlinmuren och sedan 1979 även gift med honom. Katastrofen som inträffade 1989 är fortfarande helt ofattbar, hur kunde de göra så mot en TYSK VARELSE, han var lika mycket värd som vilken annan varelse som helst och borde ha behandlats därefter. så sjukt känslokallt att angripa min man på ett sådant hänsynlöst sätt, som om våra känslosamma band, djupa kärlek och vackra minnen inte hade någon som helst betydelse.

en olycka kommer sällan ensam

öhh... vad är motsatsen till däggdjur?

och på tal om ingenting blir man tydligen aldrig av med illasinnade bakterier i halsen. om man eliminerar deras favorithak halsmandlarna nöjer de sig gott med svalgen. ser ut som en liten klättervägg längst in i min mun för tillfället. är nästan äckligare än välfyllda halsmandlar.

fumo yerba

oops. råkade klicka mig in på crackhorans bilddagbok, inte vilken crackhora som helst dock utan saten som bokstavligt talat förbjudit mig att gå in på hennes sida. hoppas hon inte märker något, annars lär jag väl få hennes vänner fladderhuvudena efter mig, om inte crackhoran i egen hög person (haha nu var jag rolig)

if that mockingbird don't sing and that ring don't shine...

fyfan vad jag älskar att bli utesluten. det + blåmärken är verkligen min grej.


flippar ur

jag är så jävla dum i huvudeeeeeeeeeeet! på mindre än 2 veckor har jag tappat bort:
min sprillans nya mobil
busskortet
2 bankkort
mitt id
500 kr i kontanter
icakortet
en nyinköpt kortisonsalva (hehe)
min enda jacka
en strumpa
MINA FUCKING JÄVLA NYCKLAR!!!!!! perfekt timing, verkligen

får ju hoppas det inte blir någon fortsättning på denna historia. mer än att jag får allt åter vill säga.
något jag fått utan att vilja ha det däremot är dessa satans envisa blåmärken, HUR LYCKAS JAG? speciellt hakan, knäna, och lårfanskapen (som vanligt) ser ut att ha fått en eller två omgångar för mycket. liksom... hakan? vafan gjorde jag igår egentligen? hade ju underlättat avsevärt om jag kom ihåg det, gällande den första delen av inlägget.

men som sagt... timingen, den kunde fan inte ha varit sämre. är ensam hemma, utan nycklar hem, utan busskort, utan pengar, utan icakort, utan id, utan mobil, utan jacka... om jag överlever det här ska jag fan aldrig supa igen, någonsin!! (enda anledningen till att jag säger detta är för att jag med all säkerhet kommer vara död innan veckan är slut)


nu ska jag gå och flippa ur nånstans, i sällskap av mina trogna bundsförvanter fet ångest, desperation, hysteri samt skrik och panik.


RSS 2.0