har rensat bland gamla papper... väldigt underskattad sysselsättningen måste jag säga. en fördel är ju förstås om man inte gör det mer än kanske 1 gång per år, för att behålla spänningen liksom. hur som helst hittade jag en och annan underhållande text medan jag höll på, som jag tänkte dela med mig av här.

Jag ligger under täcket och spottar ur mig fula ord,
samtidigt som jag föreställer mig dig vid ett bord.
Jag bjuder i drömmen upp till vals,
samtidigt som jag trär snaran runt din hals
och drar åt riktigt jävla hårt.
Du är nu död,
men jag fortsätter dansa med dig med samma glöd.
Efter det åker motorsågen fram,
och du radas upp i åtta blodiga högar
mitt framför ögonen på ett lamm (hahah, que???)
Jag häller en dunk med bensin över dig
tänder eld och låter dig bli helt sönderbränd
Så var den härliga fantasin slut
och jag bestämmer mig för att gå ut
och ta tag i saken nu när jag ändå är vaken.

*

...för jag älskar dig mer än din nuvarande tjej, som snart kommer bli ersatt av mig!

jadu... what to say? är man en american sweetheart så är man! för att inte låta inlägget bli alltför tungsint följer här en mer lättsam poesi.

Två elefanter balanserade
på en liten, liten, liten tråååd
En elefant tappade balansen
och föll pladask ner på marken

Är jag inte som gjord för att bli poet, så säg?

en våg av nostalgi sköljde nyss över mig... och gör det fortfarande. varför ska man vara så jävla dum i huvudet när man är liten? valen man gör som 11-åring påverkar hela ens liv. men det tänker man inte på då såklart, man ser ju bara så långt näsan räcker. och nu när hjärnsubstansen inte är ute och flyger längre är allt man kan tänkas vilja åtgärda försent.

Jag älskar att snubbla in på hemsidor man cirkulerade på när man var mindre, men som tyvärr helt fallit i glömska. Tills det de oväntat dyker upp igen vill säga. Några exempel på sådana är Revolver, Labyrint och Immpuls. Hur kommer det sig att jag helt plötsligt upphörde med mina dagliga besök på dessa, och andra, sidor? Det är och förblir ett mysterium, samtidigt som jag försöker dra mig till minnes vilka hemsidor jag egentligen brukade besöka när jag satt vid datorn timme in och timme ut. Nu för tiden tycks hemsidorna aldrig räcka till, efter 10 minuter har jag gått igenom allt som finns att gå igenom och datorn förefaller därefter ytterst ointressant. Hur lyckades jag hålla mig sysselsatt framför datorn i timtal, utan att röra mig ur fläcken?! Ibland skattar jag mig lycklig som kommit till insikt med att man klarar sig bra utan dator, men ibland... Ibland vill jag verkligen ha tillbaka mina skattgömmor i cyberrymden att fördriva min överflödiga tid med.

Har för övrigt precis påbörjat Personliga pronomen, av Daniel Sjölin... Ska inom loppet av 27 dagar ha läst ut den samt skrivit en bokanalys om språket. Hm... Har hunnit smälla i mig en halv Aladdin-ask också. Fan. Jag som egentligen inte får äta vare sig socker, mjölk eller tillsatsämnen. Att spåra ur tycks verkligen vara min grej. Ska försöka sansa mig. Ska trots allt till Alla och scannas av Oberon på måndag!